Sammanfattning av "Vetenskapsteori och forskningsmetodik" av Göran Wallén (Studentlitteratur, Lund, 1996, 155 s)
av Pierre Gander april 1997
Sammanfattning
Boken ger en översikt över olika sätt på vilka vetenskap bedrivs. Genomgående ligger tyngdpunkten på att beskriva forskningen så som den verkligen bedrivs. Boken har alltså delvis ett vetenskapssociologiskt perspektiv. Dock varvas texten med kommentarer vad som författaren menar är "god forskning". Ett annat tema i boken är tvärvetenskap, och boken exemplifierar olika tankegångar med verkliga tvärvetenskapliga projekt. Exemplen i boken är hämtade från vård, medicin, biologi, ekologi, arkitektur och systemvetenskap. Här följer en genomgång kapitel för kapitel.
Vetenskapsteori och forskning:
I detta kapitel beskrivs vad vetenskapsteori är, olika kunskapsuppfattningar (realism, kritisk realism, evolutionär vetenskapsteori, teorier som abstraktioner/modelltänkande, instrumentalism, pragmatism, kunskapsantropologi, kunskapsrelativism/konstruktivism samt "design-"/planerings-/artefaktteorier), synen på forskning, paradigmbegreppet samt vetenskapens växt.
Vetenskapsteoretiska traditioner:
Huvuddrag ges för positivism, systemteori, hermeneutik och fenomenologi. Dessa ses som skilda, men försök görs att integrera dem i en 'ekosystembild av forskning', där olika komplexitetsnivåer i naturen studeras med olika forskningstraditioner.
Forskningsmetodik:
Allmänna aspekter på problemformulering och metoder tas upp. Teorier beskrivs som bestående av ett antal sammanhängande begrepp, modeller och förklaringar. Olika typer av modeller beskrivs: ikoniska, analgoimodeller och symboliska modeller. Kriterier som teorier och modeller bör uppfylla beskrivs kortfattat: systematik, effektivitet, validitet, modellvillkor samt generaliserbarhet. Förklaringar av olika typ diskuteras: orsak-verkan-förklaringar, systemförklaringar, funktionella förklaringar, ändamålsförklaringar samt historiska förklaringar. Reduktionism benas upp i olika typer och kritiseras. Databildning diskuteras med begreppen datainsamling, beskrivning, externt/internt bortfall, mjukdata-forskning samt empirisk och teoretisk generaliserbarhet. Mätning diskuteras och kriterier för mätning beskrivs: validitet, reliabilitet samt precision och känslighet. Experiment beskrivs som byggande på antagandet om ett samband mellan oberoende och beroende variabler. En experimentplan beskrivs översiktligt genom ett verkligt exempel där begreppen dubbelblindtest och placebo tas upp. Slutligen diskuteras faktorer som gör experimentformen mindre lämplig.
Kvalitativ metodik:
Kvalitativa metoder ses som behövliga som förstadium till kvantitativa metoder, vid tolkning från enstaka fragment till helhet vid ofullständig information, vid studier av vaga/mångtydiga/subjektiva fenomen samt vid tolkning innebörden av symboler (vilka måste tolkas kvalitativt). Kvalitativa metoder kan vara av olika art (beskrivs kortfattat): kvalitativ kategorisering, kvalitativa hårddata, index och skalor med kvalitativ grund, kvalitativ metodik samt tolkande undersökningar. Kvalitativa metodfrågor rörande djupintervju, videoinspelning, deltagande observation diskuteras. Regler för tolkning ges samt exemplifieras med ett verkligt fall. Kriterier för bedömning av informationskvalitet hos källor tas upp. En kvalitativ syn på kunskap och förståelse ges. Induktiva studier såsom Grounded Theory beskrivs med ett verkligt exempel.
Teknik:
Författaren beskriver hur teknik ofta ses som enbart en tillämpning av vetenskap, medan den kan ses som en självständig vetenskapsform. Begreppen artefakt, teknik, teknologi diskuteras. De kunskapsmässiga aspekterna på "design" (dvs formgivning, konstruktion och planering) diskuteras.
Tvärvetenskap:
De olika vetenskaperna specialiseras allt mer på grund av en allmän samhällsutveckling mot specialisering, universitetens organisation samt den snabba tillväxten av forskningen. Tvärvetenskap möjliggör att olika vetenskapers avgränsningar, förhandsuppfattningar och idealiseringar etc belyses genom kontrasten mot varandra. Tvärvetenskap sågs på 60- och 70-talen som en lösning på problemet med specialisering och flera storprojekt startades. Dessa drabbades av problem, men flera stora tvärvetenskapliga projekt finns även idag. Mångvetenskap är när flera olika vetenskaper samarbetar för att lösa gemensamma problem men då inga integrationsanspråk finns. Ämnesområdes- samt organisationsgränser diskuteras. Kunskapintegration kan ske genom sammanföring av kunskap inför avrapportering av ett projekt, genom samarbete i fält och på laboratorier, genom den sociala integration som ofta spontant uppstår samt genom inlån av begrepp och teoriansatser (vilket kan leda till att en ny övergripande teori bildas). Helhetssyn och generalistkompetens i utbildningar diskuteras kortfattat.
Aktionsforskning och fallstudier:
Aktionsforskning gäller processer eller företeelser som inte hade kommit till stånd utan forskarens påverkan, främst i en organisation eller samhället. Rollerna forskare/konsult överlappar varandra och
det finns ofta en läroprocess hos de som deltager. Gränsen mellan forskning och tillämpning suddas ut, vilket bl a kan leda till problem vid tilldelning
av ekonomiska medel. Problem med aktionsforskning är att den är resurskrävande, kan innebära etiska problem,
ger liten kontroll på påverkande faktorer samt låg generaliserbarhet. Dock kan den ibland motiveras som metod. Fallstudier studerar ett konkret fall, men utan att forskaren behöver påverka som vid aktionsforskning. Fallstudier kan användas som förstudie till annan forskning för att utveckla begrepp och metodik, men kan även ge mer generell kunskap. Fallstudier används oftast inom samhällsvetenskap och humaniora där de är tillämpliga då förloppet inte kan upprepas. Både aktionsforskning och fallstudier är behäftade med generaliserings- och utvärderingssvårigheter. Kommunicerbarhet och tillämpbarhet kan här ses som en ersättning för generaliserbarhet.
Praktikerkunskap:
Praktikerkunskapen är den som omfattar hela verkligheten i sin komplexitet, där man är nära förtrogen med sitt område, knutet till konkreta situationer, handlar effektivt, är tradition/rutin/erfarenhets-bunden. Verksamheter har datoriserats och "förvetenskapligats" och utbildning inom dessa omfattar utlärning av praktikerkunskap, vilket försvåras av att denna ofta är svår att formulera i ord och regler. 'Tyst kunskap' omfattar bl a problemuppfattning, kontextberoende kunskap, kunskap som sitter i kroppen, värdering, beslut och handlingsinriktad kunskap, underförstådd kunskap, förebilder och exempel, yrkesgemensamma kvalitetsnormer samt praktikerns ständiga lärande.
Etiska frågor:
Pliktetik, konsekvensetik, ansvarsetik diskuteras. En försöksperson får inte skadas eller utlämnas. Datalagen kräver licens eller tillstånd för upprättande av personregister. Etiska nämnder eller kommittéer kan ge forskaren icke bindande rekommendationer. Djurförsök måste ske innan försök på människa får ske enligt Helsingforsdeklarationens första paragraf. Etiska nämnder påverkar så att försök på djur blir genomtänkta. Forskaren får inte fuska med försöksmaterialet, även om det finns oklara tolkningsfall. Metoder, material och resultat ska publiceras öppet, även om så till största delen inte sker då huvuddelen av dagens forskning görs inom industrin och militären.
Utvärdering av forskning:
Forskning kan utvärderas rationalistiskt, där man försöker ge precisa normer för forskning, samt med konsensusbedömningar, där forskarsamhället tillsammans ger normer. Konsensusbeödmingar är det som de facto förekommer, t ex i form av referee-systemet vid publiceringar av vetenskapliga artiklar, vad som utgör forskningsfronten och därmed aktuella forskningsproblem samt forskarutbildningssystemet med handledare, examinator och opponent. Forskning bedöms också i samhället av olika instanser med ett administrativt synsätt, även om författaren menar att forskning bedöms bäst av andra forskare. Idag är forskningen i huvudsak samhällsstyrd på ekonomiska grunder, vilket leder till krav på tillämpbarhet. Grundforskning har debatterats de senaste decennierna, men har dock idag en plats i samhället.
Egna kommentarer:
Boken ger en bred översikt över olika samhälleliga aktiviteter som syftar till att söka eller använda kunskap. I försöken att se allting som 'vetenskap' tycker jag författaren gör en övergeneralisering vilket leder till att begreppet urvattnas. Jag ser stora skillnader mellan omvårdnad, design och fysik. Varför referera till dem med begreppet 'vetenskap', när detta redan traditionellt använts enbart för det sistnämnda? Boken utlovade en belysning av tvärvetenskap som jag inte tyckte uppfylldes. Nästan uteslutande tvärvetenskap i form av begränsade projekt startade för att lösa en viss fråga tas upp, och mycket lite om tvärvetenskapliga områden. Området kognitionsvetenskap nämns inte alls i boken. I många fall håller jag inte med författaren om att de kvalitativa metoder som tas upp är 'god vetenskap'. En del exempel som tas upp tycker jag visar hur tolkning kan tillämpas i intill absurdum och utan minsta möjlighet till kontroll av dess rimlighet. Men jag antar att detta beror på jag och författaren inte delar samma grundläggande filosofiska övertygelser.