"Kampen om vetenskapens gränser", Sven-Eric Liedman, professor, idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet.
Föredraget var en historisk tillbakablick på företeelsen `vetenskap' och hur gränser runt denna dragits. Liedman berättade om häftiga diskussioner om gränsdragning på 1700-talet, och påpekade att diskussionen fortfarande fanns, men inte alls med samma intensitet. I England har termen "science" använts, och omfattade naturvetenskaperna. I Tyskland skilde det sig, där vetenskap var det som professorerna sysslade med på universiteten i praktiken. Sverige har närmast tagit efter den tyska traditionen.
"Goodbye Truth, Hello Trust!", Hillary Rose, professor emeritus of social policy,
The University of Bradford, England.
Föredraget betonade frågan om allmänheten ska kunna lita på vetenskapen. Rose, som anammade feministisk kritik av vetenskapen, konstaterade att vetenskapen numera inte längre kan hävda att den har den enda sanningen, vilket den gjort tidigare i historien. Som ett konkret exempel på brister i vetenskapen tog Rose upp faktumet att medicinska teorier om hjärtfel grundar sig nästan uteslutande på män, och en kvinnlig patient får då svårt att lita på läkarna. Överhuvud taget påpekade Rose att sammansättningen av forskarna inte speglar samhällets sammansättning, t ex olika etniska grupper, och detta kan leda till låg tillit på vetenskapen.
"Innehåll eller procedur - vari består vetenskapligheten?", Arne Jernelöv,
professor, huvudsekreterare, FRN.
Jernelöv diskuterade problemet om vari vetenskapen består när både dess innehåll och metoder ständigt förändras. Svaret på frågan menade han var att vetenskapligheten är ett förhållningssätt, ett kritiskt sådant. Han illustrerade förhållandet mellan vetenskap och andra former av föreställningar genom en figur med en kärna (vetenskap) omgiven av en sfär (kunskap), i sin tur i suddig gräns till ännu en sfär (tro), som gränsade diffust till det omgivande mörkret (vidskepelse).
I praktiken avvek diskussionen från i stort sett samtliga övriga punkter och kom mest att handla om hur vetenskapen skulle nå ut till resten av samhället. Olika former av vetenskapsjournalistik diskuterades. Flera såg fördelar med att visualisera vetenskapliga begrepp och teorier, för allmänheten, men också för forskarna själva. Bo Göranzon berättade om samarbeten mellan Dramaten och KTH där filosofiska dialoger dramatiserats.
Ingar Brinck berättade om rörelsen New Age som hon studerat. Den sågs som en alternativ världsbild, ämnad att ersätta den vetenskapliga. Panelen och publiken var tydligen överens om att vidskepelse inte behövde bekämpas. Attityden var att låta människor tro det de vill. Negativa reaktioner kom däremot när vidskepelse utgav sig för att vara vetenskap. Några röster tyckte gränsen passerats när det fanns ekonomiska intressen iblandade, så att någon tjänar pengar på att människor tror på t ex New Age.